söndag 23 september 2007

Ny film: You Kill Me

You Kill Me är en mindre produktion med en trots det schysst ensemble av skådisar som bådar gott. Filmen utspelar sig i Buffalo och San Fransisco och kretsar kring huvudpersonen Frank Falenczyks (Ben Kingsley) liv.

Frank (manligt och kraftfullt namn) är en avdankad hitman för Buffalos polska maffia som har en nonchalant syn på livet och det mesta. Vi möter honom hemma i Buffalo där han halsar vodka på farstun och blir kontaktad av maffiabossens son som ger han ett "jobb". Den irländska maffian är på intågande i Buffalo och ledaren måste knoppas av innan irländarna får alltför starkt fotfäste. Tyvärr super Frank ner sig totalt och missar målet helt när denna kliver av tåget. Hans boss och tillika farbror/morbror Roman (spelad av Philip Baker Hall) blir givetvis förbannad och kräver att Frank reser till San Fransisco ett tag och går med i AA för att lösa sina alkoholproblem. Frank går motvilligt med på det hela och reser iväg.

Väl i San Fransisco blir han kontaktad av en skum mäklare (finns det oskumma?) som heter Dave, spelad av Bill Pullman. Dave har i uppdrag av Roman att hålla koll på Frank så att han inte missköter sig och missar sina möten med AA, samt hjälper Frank med en lägenhet och ett jobb hos en begravningsenteprenör. Genom jobbet träffar Frank Laurel (Téa Leoni) som han börjar dejta.

Laurel har lite egna issues som hon arbetar med, nämligen att hon aldrig kan säga nej och saknar spärrar. Fastän Frank avslöjar att han är hitman och grav alkoholist hänger hon kvar och stöttar honom på AA möten och i allmänhet. I gengäld lär han henne lite killer-moves och hur man smyger sig på folk man ska mörda. Det hela känns lite komiskt och jag tror det är lite av filmens andemening.

Slutligen känner Frank sig redo att åka hem och ta itu med problemen där med maffian. Han lämnar Laurel och filmen får en hyfsat spännande avslutning.

Betyg:
Jag ber ödmjukast om ursäkt för den lite frånvarande inlevelsen i denna recension. Jag såg den igår natt och var lite allmänt spak och disträ så mina känslor kopplades inte riktigt in. Det märks att denna film är av en mindre produktion för att den tillåts vara lite udda, vilket ju låter bra men den passar nog inte alla. Den får vara lite stundom långsam och sävlig, för att periodvis överraskande bli väldigt våldsam och lättvindig. Jag gillar det udda och nonchalanta så för mig visade den sig vara klart sevärd. Samtidigt stör jag mig på Kingsleys dialekt, han är ju britt men när han spelar amerikan låter han konstig, nästan som jag när jag hankar mig fram på min svengelska. Téa Leoni gör en bra roll (hon är även med och producerar) och Dennis Farina gestaltar karaktären som irländarnas boss perfekt. Frank rekommenderar med ovan förbehåll!

Andra bloggar om: , , ,

Inga kommentarer: