Numero dos: The Invisible - en glad överraskning

Jag blir alltid munter och upprymd när jag ser en film som är överraskar mig och visar sig vara mycket bättre än förväntat. I början möter vi Nick Powell, en lite udda och too-smart-for-his-own-good 18-årig high school kille med småjobbiga familjeförhållanden. Hans far gick bort för 5 år sen och moderns försvarsmekanismer trädde genast in för att kontollera den svåra situationen. Allt ska vara perfekt, ordning och reda; huset (som är grymt), sonen (straight A student etc) och gud förbjude att man talar om sina känslor. Resultat blir att Nick känner sig alienerad, vilse och längtar bort. Det visar sig att han verkligen har talang för att skriva och har planerat hoppa av high school för att åka till London och börja läsa på the Royal School of Writing eller något liknande. Modern kommer på honom och blir självklart inte speciellt förtjust över det hela.

Under tiden har det förkommit lite rabalder i Nicks skola. Hans bästa kompis Pete har hamnat i trubbel med ett gäng troublemakers som lustigt nog leds av en liten söt tjej vid namn Annie. Annie har sedan hennes mamma gick bort levt ett besvärligt liv med en frånvarande no-good väktare till pappa och en styvmor som spenderar dagarna framför Days of Our Lives och Dr Phil. Pete är skyldig dom pengar och Nick hjälper sin kompis med betalningen. Allt verkar frid och fröjd tills rättvisan en vacker dag hinner ikapp Annie i skolan när hennes skåp genomsöks och stöldgods hittas. Hon riktar felaktigt sina misstankar mot Pete som under slag och sparkar inte kan göra annat än att skylla ifrån sig på någon, tyvärr blev det han bäste vän, Nick. Pete trodde nämligen att Nick hade farit iväg till London men så var inte fallet.

Nu närmar vi oss själva vändpunkten i filmen. I vredesmod söker Annie upp Nick för att bestraffa honom och saker och ting går lite för långt: hon råkar slå ihjäl honom. Handlingen tar ett megakliv när Nick förundrat vaknar upp till synes obemärkt och går till skolan. Det är bara ett problem, ingen varken hör eller ser honom och han inser snart att han befinner sig i de dödas dimension. Han far förvirrat runt ett tag innan han kommer underfund med att han inte är helt död, utan svävar i gränslandet strax utanför pärleporten.

Filmen utvecklar sig till en väldigt spännande kamp för Nick att försöka få polisen och andra att hitta hans kropp som ligger begravd någonstans innan han dör på riktigt. Samtidigt slåss Annie mot sina egna demoner. Ska hon fly, ange sig själv och ställa allting till rätta? Men vem ska då ta hand om hennes lillebror som är den enda hon älskar och bryr sig om? Spännande helt klart!

Franks tankar:
Jag blev just munter och upprymd under tiden jag såg The Invisible. Visst, vi har upplevt storyn förut i kända filmer som t.ex Det Sjätte Sinnet (faktiskt från samma studio), men det gör inget tycker jag. Storyn i övrigt är så unik och utöver den röda tråden, som ni vid det här laget känner till, klarar den att bära filmen ganska så hyfsat. The Invisible är även filmad med en väldigt skön känsla, en så att säga ambiance. Jag kan inte sätta fingret på det men den påminner lite om klassikern Ghost fast med en gnutta Garden State. Den är mysig samtidigt som den är spännande. En lustig fotnot är att den baseras på en svensk film vid namn Den Osynlige som i sin tur baseras på en bok med samma namn av Mats Wahl. Frank likes it, se den!

imdb

Andra bloggar om: död, liv, pärleporten, spänning, ånger